synergyhector.blogg.se

Då har jag och min man varit på utvecklingssamtal på dagis. Jag blir väldigt stolt som mamma när jag får höra vad duktiga dom är och Ligon utvecklas fort nu.

Lite kul att dom beskriver honom som glad men bestämd :P när han inte vill, ja då vill han inte. 

Hectors framsteg går sakta men säkert framåt. Jag är så tacksam över personalen och önskar att dagiset låg närmare. Det är planerat byte till Asker mest för att det är lättare och närmare. Vintertiden är hemsk med Hector. Jag har ingen möjlighet att skotta hur som hellst eftersom hector inte tillåter det. Sommaren är inga problem. Får dåligt samvete över bytet faktiskt :(

Bup var i kilsmo dagis idag och utredningen är igång. Mycket känslor... Bröt ihop i bilen på parkeringen ordenkligt så pappa fick få gå o hämta dom så jag hann få ur mig.

Hon ser autistiska drag på Hector. Hon beskriver jättebra vad hon ser och är väldigt proffsig. 

Jag skulle fått vara en passient till henne under hennes utbildning inom psykiatrin. Men, jag var en för "omfattande" person... 

Ja det håller jag med om. Det är inte bara att gräva i min barndom och hur jag mår idag för att sedan lämna mig där.. Jag har förstått det.

Det som klyver mig här är den kommande prossesen på Bup, vågar jag öppna mig?! Går jag sönder helt?

Jag har ingen jag kan luta mig emot hemma sen...

Endast till helgen när jens kommer hem.

Mina vänner orkar inte en trasig Emy. Och det lärde jag mig sist jag verkligen behövde dessa vänner.. 

Vet inte om jag klarar av att ens berätta allt vi gått igenom så dom får nöja sig med journalen i värsta fall..

Jag har hittat en "typ" bra balans i detta kaos och det är när man (med känslor) berättar om vad som hänt under uppväxten och hur det är i nuet jag går sönder.